Detta är dagen, detta är dagen som Herren gjort, ja, som Herren gjort! Låt oss i glädje, låt oss i glädje nu tacka Gud, ja, nu tacka Gud! Detta är dagen som Herren gjort, låt oss i glädje nu tacka Gud! Detta är dagen, detta är dagen som Herren gjort!
Vilken härlig dag! Tack gode Gud för vädret. Vilken härlig dag! Jag lever den för dej. Vilken härlig dag! Och allt blir bara bättre ju mera jag ser av allt som du mej ger.
1. Mitt hopp är byggt i evighet på Herren, vår rättfärdighet.
Ej något eget bär jag fram men litar helt på Jesu namn. På klippan Kristus står mitt hus, han är mitt fäste och mitt ljus, allt annat flyr i stormens brus.
2. När jag är trött och i beråd jag finner vila i hans nåd. När stormen yr kring strand och skär har jag mitt säkra fäste där. På klippan Kristus står mitt hus...
3. Hans löftesord, hans blodsförbund, det bär mej till min sista stund. När varje jordiskt hopp förgår är han mitt hopp, och han består. På klippan Kristus står mitt hus...
4. När jag hör domsbasunens ljud, låt mej bli funnen i dej, Gud, stå klädd i din rättfärdighet, få prisa dej i evighet. På klippan Kristus står mitt hus...
1. Vardagskristen vill jag vara, syn för sägen bär Guds ord. Samklang mellan liv och lära, det är himlasång på jord. Så som hav och sjöar vida speglar himlen, klar och blå, ska en vardagskristen sprida festglans kring det vardagsgrå.
2. Vardagskristen, döpt till yrket, född av Herrens Ande god, han som helgar hem och verkstad, skrivbord, kök och handelsbod. Mynt och vara får Guds stämpel, fusk på dörren visas då. Altarljuset i Guds tempel festglans ger det vardagsgrå.
3. Se då var den sjuke sitter! Hör på den som ber om råd! Möt en sviken eller bitter! Hjälp varann att se Guds nåd! Locka leendet ur tårar, himlen ska du ana då. Mitt i nöden får vi spåra festglans i det vardagsgrå.
4. Vardagskristen vill jag vara, syn för sägen bär Guds ord. Samklang mellan liv och lära, det är himlasång på jord. Dör jag klädd i vardagskläder, hemma får jag byta om! Efter veckans slit mej gläder festglans i Guds helgedom.
Tack för maten vi nu ska få äta, om välsignelse, Gud, vi ber. Tack för maten vi nu ska få äta, och för allt det goda du oss ger! Tack för solen, tack för livet, tack för hoppet, tron och kärleken! Tack för sången, tack för glädjen, tack för maten, Gud! Amen! A.H. 9 maj 2011
1. Nog är det väl ändå en märkvärdig strid jag kämpar som kristen i stormarnas tid! Då går det så ofta rätt underligt till //: och mycket kan ske som jag alls inte vill ://
2. När vårljusa känslor blir svarta som natt och rådlös jag frågar mej hur det är fatt, det tycks som om hoppet och tron tagit slut //: och kärleken for visst sin kos långt förut ://
3. När väckelsen stelnar och mänskorna far och få som vill höra Guds ord stannar kvar, när syskonen somnar och fienden ler //: hur kan jag då ensam stå vakande mer? ://
4. När Jesus sej döljer och bönen är stängd och harpan i missmod på grenen är hängd, när livet är bara ett stormande hav //: och båten så liten - vad ska då bli av? ://
5. Då hör jag i stormen min Frälsares ord! Jag trodde han sov, men han är då ombord! Jag trodde vi skulle i sjön få vår grav, //: men aldrig ska Jesus och jag gå i kvav :// Text: Mathias Orheim, övers. A.H. 1991 Musik: Svensknorsk folkmelodi
1. Lämna dej helt åt Jesus! Själv vill han helt bli din. Se, med sin nåd och sanning vill han till dej gå in. Lämna dej helt åt Jesus! Förr blir dock allt ej väl. Villigt din Gud och Herre giv både kropp och själ.
2. Lämna dej helt åt Jesus! Han som är god och sann leda, befria, bära, trösta och hjälpa kan. Lämna dej helt åt Jesus, stilla för honom bliv. Hela ditt hjärtas kärlek honom, din Herre giv!
3. Lämna dej helt åt Jesus nu, nu i denna stund! Han skall dej aldrig svika, evigt är hans förbund. Lämna dig helt åt Jesus, själv vill han helt bli din. Se, med sin nåd och sanning vill han till dej gå in.
Text och musik: Joel Blomqvist 1884 (44 år), ngt bearb.
1. Å saliga stund utan like! Han lever, han är inte död! Nu sprider i skuggornas rike uppståndelsens morgon sin glöd. Han är inte längre i graven där sargad och bleknad han låg. //: Jag såg honom lysa som dagen och skönare syn jag ej såg! ://
2. Han lever, och jag skall få bringa hans vänner den Levandes ord! Tänk, jag som är ringast bland ringa, den minsta han har på vår jord, tänk, jag får hans hälsning frambära, jag sjunger min lovsång till Gud! //: Mer kunde ej änglar begära än gå med så underbart bud! ://
3. Å saliga stund utan like! Han lever, han lever igen! Han vandrar i segrarens rike, min själ, inte sörjer du än? Ditt hopp att den döde få sköta höll kvar dej i klippgravens lund, //: så fick du den Levande möta, å saliga, saliga stund! ://
1. Du, Herre, har kallat mej, glad vill jag gå. Jag tackar för tjänsten du låtit mej få. Du förde mej hit från min självvalda färd. Jag prisar dej, Jesus, för det är du värd!
2. Din nåd är så stor, du var god mot mej, Gud. Den synd jag bekände du plånade ut. Så låt mej få vittna om allt du mej gav, din nåd och din kärlek från vagga till grav.
3. Ja, låt mej få följa dej vart du än går, och lär mej att se vad du ser och förstår, att tala ditt ord på ditt värmande sätt, att verka och be för de fattigas rätt.
4. Från lättja och högfärd gör, Herre, mej fri, från osaltat tal och från tomt hyckleri, från vanor som gör mej förkrympt eller skygg. O Herre, gå med mej, så vandrar jag trygg!
5. Så vill jag dej tjäna så långt jag förmår, till skälvande händer, till grånande hår. Om felsteg försvagar och vägen blir tung, låt själen på nytt få bli örnstark och ung!
6. Ja, mej med din nåd och förlåtelse stärk att leva och brinna för kärlekens verk! Min krans är i himlen, mitt kors har jag här. Barmhärtige Gud, jag din tjänare är.
//: Öppna dej, öppna dej, öppna ditt hjärta nu! :// //: Jesus klappar på dörren och vill gå in till dej :// //: Fungola, fungola, fungola motema :// //: Yesu mwana na Njambe alingi kokota ://
1. Som en härlig gudomskälla, rik och mäktig, djup och stor, är den kärlek, nåd och sanning som i Jesu hjärta bor. Han har öppnat pärleporten, så att jag kan komma in. Genom blodet har han frälst mig och bevarat mig som sin.
2. En gång som en jagad duva, som en sårad hjort jag var, men ett djupt förkrossat hjärta Jesus ej förskjutit har. Han har öppnat pärleporten...
3. Under över alla under! Allt förlät han mig en gång. Om hans underbara godhet glad jag sjunger nu min sång. Han har öppnat...
4. När en gång i livets morgon till den gyllne port jag når, då för Jesu stora kärlek ock för mig den öppen står. Han har öppnat...
1. //: Om din synd än är blodröd ska den bli så vit som snö :// Om den är röd som purpur ska den bli som ull. //: Om din synd än är blodröd :// //: ska den bli så vit som snö ://
2. //: Hör den röst som dej kallar och kom åter till din Gud! :// Är ej hans nåd oändlig som hans kärleks djup? //: Hör den röst som dej kallar :// //: och kom åter till din Gud ://
3. //: Han förlåter dej synden och han minns den aldrig mer :// Vänd er till mej, ni alla, säger Herren Gud. //: Han förlåter dej synden :// //: och han minns den aldrig mer ://
1. O store Gud, när jag den värld beskådar som du har skapat med ditt allmaktsord, hur där din visdom väver livets trådar och alla väsen mättas vid ditt bord, //: då brister själen ut i lovsångsljud: o store Gud, o store Gud ://
2. När jag hör åskans röst och stormar brusa och blixtens klingor springa fram ur skyn, när regnets kalla, friska skurar susa och löftets båge glänser för min syn, då brister själen ut...
3. När sommarvinden susar över fälten, när blommor dofta invid källans strand, när trastar drilla i de gröna tälten vid furuskogens tysta, dunkla rand, då brister själen ut...
Någon nu knackar på din dörr, någon nu knackar på din dörr. Varför inte öppna för honom? Någon nu knackar på din dörr.
Liv för han med sej - någon nu knackar på din dörr - frid vill han ge dej. Någon nu knackar på din dörr. Varför inte öppna för honom? Någon nu knackar på din dörr.
Text och musik: Negro Spiritual, fri övers. A.H. 2010
//: Nu vill vi tacka dej, vår Herre, för allt gott vi fått :// //: Nu vill vi tacka dej, vår Herre, för allt gott vi fått :// Nu vill vi tacka dej, vår Herre, för allt gott (gott, gott...) gott vi fått.
//: I wanna thank You very kindly for this good, good food :// //: I wanna thank You very kindly for this good, good food :// I wanna thank You very kindly for this good, good, good food.
vad du har gjort för mig, vad nåd du städs mig skänker, jag får ju allt av dig, då blir jag hjärtligt glader, då lockas lovet fram: jag tackar dig, min Fader, jag tackar dig, Guds Lamm.
2. Du döden för mig smakat, du mina synder bar, och över mig du vakat i alla mina dar. Vad hade av mig blivit om du ej handlat så? Om du ej nåd mig givit jag måst i döden gå.
3. Nu är jag redan salig och går till himmelen. Jag njuter fröjd otalig i Gud, min bäste vän. Han själv skall mig bevara, hans nåd är alltid ny, och hotar någon fara till honom får jag fly.
4. O, skulle jag då sörja som har en sådan Gud? Nej, hellre må jag börja att höja lovets ljud. Ja, Herren vill jag prisa: hans nåd och trofasthet skall bli min nya visa uti all evighet.
1. Låt mej få höra om Jesus, skriv i mitt hjärta vart ord! Sjung för mej sången så dyrbar, skönaste sång på vår jord, sången som änglar i natten sjöngo för herdar en gång: Ära ske Gud i det höga, frihet från bojornas tvång! Låt mej få höra om Jesus, skriv i mitt hjärta vart ord! Sjung för mej sången så dyrbar, skönaste sång på vår jord.
2. Säg mej det åter och åter hur på vår jord han gick kring frestad, föraktad och ringa, ägande själv ingenting. Synderna mina dem bar han, smärtorna tog han på sej, redo att hela och hjälpa, redo att uppoffra sej. Låt mej få höra om Jesus...
3. Låt mej få höra om korset, kvalen och smärtan han led. Visa mej graven i berget, där man hans kropp lade ned. O, vilket under av kärlek! Det var för mej som han dog, det var för mej som han uppstod. Herre, min Gud, det är nog! Låt mig få höra om Jesus...
1. Långt bortom rymder vida, längre än solar går, högre än tjärnor tindrar, den bedjandes suckar når. Anden från stoftets världar lyfter sitt vingepar, klappar på himlaporten och söker sitt hem, sin Far.
2. Trång är all världen vida, hjälplös var jordisk vän. Själen får ro och fäste allena i himmelen. Mörkaste natt skall ljusna, bittraste kval få ro, lär du dig blott att vandra på bönernas himlabro.
3. Ringaste barn som beder lever oändligt tryggt, mäktar långt mer än hjälten som starkaste fästen byggt. Måtte vi aldrig glömma, var vi i världen går, att till Guds eget hjärta den bedjandes suckar når.
Text: Augusta Lönborg 1895 (33 år) Musik: Julius Dahlöf 1906 (35 år)
1. Det vimlar av sånger om himmelrik. Rätt få finns om faran för den som är rik. Men Jakob, aposteln, har nåt att berätta. Det tar några verser, så sätt er tillrätta.
2. "Ni alla som säger 'I morgon ska vi göra affärer som lönar sej bra', ni vet inte alls hur er framtid ska bli. Ert liv är en dimma. Snart syns inte ni.
3. Ni borde nog fråga vad Gud vill ha. Istället så skryter ni: 'Allt går så bra!' Om ni har förstått vad rättfärdighet är, så låt då den kunskapen forma er här.
4. Ni rika, gråt ut och beklaga er, för olyckor ska draga fram över er. Er rikedom ruttnar, er skönhet försvinner, ert guld och ert silver, det rostar och brinner.
5. Ni samlar er skatter att leva på, men arbetarlönerna prutar ni på, en skriande orätt som någon fått höra, för ropen har nått Herren Sebaots öra.
6. Ni levde i lyx och i överflöd. Ni dömt den rättfärdige - ni blev hans död! Det gick utan motstånd, så vitt man kan se. Men dagen sej närmar, då domen ska ske."
7. Här slutar aposteln och jag tar vid. Nu undrar jag: Hur ser det ut i vår tid? Vem är den förtryckte och vem är den rike? Till vem säger Herren: "Kom in i mitt rike!"? Text och musik: Bertil Murray 1981 (31 år) [Publ. med tillstånd]
1. O hur saligt att få vandra hemåt vid vår Faders hand! Snart vi slutat ökenfärden och går in i Kanaans land. Härligt sången där skall brusa, stark som dånet av en vattuflod: Äran tillhör Gud och Lammet som oss vunnit med sitt blod.
2. Här vid älvarna i Babel tystnar ofta nog vår sång, men vi väntar bättre dagar i Jerusalem en gång. Härligt sången där skall brusa...
3. Intet mörker där skall vara, inga tårar, ingen nöd, ingen synd och ingen plåga, ingen djävul, ingen död. Härligt sången där skall brusa...
4. Här vi skiljs ifrån varandra, här är möda, sorg och strid, men uti den gyllne staden snart vi mötas får i frid. Härligt sången där skall brusa...
5. O, må ingen bli tillbaka här i denna mörka värld! Må vi alla där få mötas efter slutad pilgrimsfärd! Härligt sången där skall brusa...
Text: Joel Blomqvist 1876 (36 år), Per Ollén 1876 (32 år)
1. //: Låt oss vandra i ljuset liksom han är ljus, vandra i Guds ljus :// //: Vandra i Guds ljus :// vandra i Guds ljus, vandra i Guds kärleks ljus.
2. //: För då har vi en sann gemenskap med varann, gemenskap med varann :// //: gemenskap med varann :// gemenskap med varann, en sann gemenskap med varann.
3. //: Och då renar oss Jesu blod från all vår synd, renar från all synd :// //: renar från all synd :// renar från all synd, renar oss från all vår synd.
*1. Lov, ära och pris, dig, vår Fader och vän, som alltid oss älskat och älskar oss än. Halleluja, din är äran, halleluja, amen! Halleluja, din är äran, Herre, väck oss igen!
*2. Lov, ära och pris, dig, Guds heliga Lamm, som bar våra synder på korsträdets stam. Halleluja, din är äran...
*3. Lov, ära och pris, dig, vår Hjälpare god, som vittnar om Jesu försonande blod! Halleluja, din är äran...
*4. Ja, väck oss igen,
med din kärlek oss tänd, så att var och en av oss till någon blir sänd. Halleluja, din är äran...
//: Ljuset bär frukt överallt där det finns godhet,
rättfärdighet och sanning :// //: En gång var ni i mörker, men i Herren har ni nu blivit ljus :// //: Lev som ljusets barn och tänk på vad Herren vill ha ://
//: Led mej, Gud, led mej i rättfärdighet, låt mina ögon se din väg :// //: Ty endast du, Gud, endast du låter själen få ro och trygghet :// Text: David (Psalt. 5:9, 4:8) Musik: Samuel Sebastian Wesley (1810-1876)
1. Jag lyfter mina ögon upp till bergen, varifrån skall jag få hjälp? Min hjälp kommer ifrån Herren, han som skapat jord och himmel. Ingalunda låter han din fot slinta, ej sover väl han som skall bevara dej? Nej, han slumrar inte, han sover inte, väktaren i Sion.
2. Herren är din herde, han finns vid din sida, Herren är ditt skydd. Solens ljus skall inte skada dej om dagen, ej heller månen om natten.
3. Herren skall bevara dej från allt ont, han skall bevara din själ. Herren skall bevara din utgång och din ingång från nu och intill evig tid, amen, från nu och intill evig tid.
4. La la la la, la la la la, la la la la la la la, la la la la, la la la la, la la la la la.
1. Klippa, du som brast för mig, låt mig gömma mig i dig! Vattnet, blodet som går fram från ditt hjärta, o Guds Lamm, blive mig en dubbel bot emot synd och lagens hot.
2. Med min fromma möda jag aldrig fylla kan din lag. Bleve jag i nit ej matt, gräte jag båd' dag och natt, står dock syndens fläckar kvar. Blott i dig jag frälsning har.
3. Intet kan jag giva dig. Till ditt kors jag sluter mig, naken dig om kläder ber, hjälplös upp till nåden ser. I din livsvåg låt mig tvås, Herre, annars jag förgås.
4. Vid vart flyktigt andedrag, och när jag ska dö en dag, när till okänt land jag går, när inför din dom jag står: Klippa, du som brast för mig, låt mig gömma mig i dig!
Text (=SvPs1937 nr 302): Augustus Montague Toplady 1776 (36 år), Betty Ehrenborg-Posse 1856 (43 år), bearb. 1936, 1937
1. Härlig är jorden, härlig är Guds himmel, skön är själarnas pilgrimsgång. Genom de fagra riken på jorden gå vi till paradis med sång.
2. Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följer släktens gång. Aldrig förstummas tonen från himlen i själens glada pilgrimssång.
3. Änglar den sjöngo först för markens herdar. Skönt från själ till själ det ljöd: Människa, gläd dig, Frälsarn är kommen, frid över jorden Herren bjöd. Text: Bernhard Severin Ingemann 1850 (61 år), övers. Cecilia Bååt-Holmberg 1884 (27 år) Musik: Schlesisk folkvisa/Breslau 1842
Gud har skapat stjärnorna, han har skapat land och hav, han har skapat berg och dal, han har skapat mej. Men det finns något som är ännu större, det att Jesus gav sitt liv för mej och hela världen på Golgata.
//: God helg åt er, god helg åt er, god helg åt allihop jag önskar er :// //: God helg, god helg i Herrens frid och fred :// God helg åt er, god helg åt er, god helg åt allihop jag önskar er.
Text och musik: Gammal sång på jiddisch "Gut shabes aich"
1. Bred dina vida vingar, o Jesus, över mig, och låt mig stilla vila i ve och väl hos dig. Bli du min ro, min starkhet, min visdom och mitt råd, och låt mig alla dagar få leva av din nåd.
2. Förlåt mig alla synder, och två mig i ditt blod. Giv mig ett heligt sinne, en vilja ny och god. Tag i din vård och hägnad oss alla, stora, små, och låt i frid oss åter till nattens vila gå.
1. Bliv kvar hos mig, se, dagens slut är när. Bliv kvar, o Herre, snart är natten här. Då allting annat sviker och bedrar, du ende trogne tröstare, bliv kvar.
2. Som drömmar flyr, så ilar våra år. All jordens glädje likt en fläkt förgår. Allt hastar hän mot sin förvandling snar. Du är densamme, bliv du hos mig kvar.
3. Ej blott en blick, ett ord jag beder om. Nej, som till Emmaus du fordom kom och sorgsna bröder tunga börda bar, kom, ej att gästa blott, bliv hos mig kvar.
4. Du ensam kan betvinga mörkrets hot och giva styrka att stå frestarn mot. Var stund din närhet jag av nöden har; i köld, i sol bliv, Herre, hos mig kvar.
5. Som späd jag lades i din kärleks famn och blev välsignad i ditt dyra namn. Du mig ej lämnat, fast på villors stig jag ofta svek dig. O, bliv kvar hos mig.
6. Ej fruktar jag, då du är när i nåd. Då viker smärtan, aldrig fattas råd. Av gravens fasa ej ett spår är kvar, och döden mist sin udd, när dig jag har.
7. Ditt kors skall skina för min blick, när sist jag somnar in, o Herre Jesus Krist. Då viker natten, morgon bräcker klar. I liv, i död bliv, Herre, hos mig kvar.
Text: Henry Francis Lyte 1847 (54 år), Oscar Mannström 1920 (45 år)
